Direktlänk till inlägg 11 april 2017
Vart ska jag börja?
Jo jag kan väl säga så här innan jag drar igång att jag hade inga som helst förväntningar på denna helg.
Jag hade inget att jämföra med eftersom jag aldrig tidigare varit på någon träning för just islandshästar.
Tänkte att jag skulle komma som den nybörjare jag är och vara så frågvis som det bara går.
Strax efter nio i lördags lastade jag Frami och körde söderöver.
Han var ganska orolig och reste sig många gånger innan vi ens kommit ut ur kommungränsen.
Han ville inte äta hö och skrapade konstant med hovarna.
Till slut efter nästan 2 timmars färd, kom vi fram till AXBROGÅRD
DÅ lugnar han sig och börjar äta.
Vi fick parkeringshjälp och till slut hamnar bil + släp där de fick plats.
Vi, alltså jag och Evelina, lastar ur våra vikingahästar och går ner med dem till varsin gräshage.
På vägen möter vi några och deltagarna och jag får frågan om Frami är hingst.
Eftersom den frågan inte ställdes pga att han var så bråkig så tar jag det som en positiv komplimang.
Sen får vi lunch och äter en god soppa och varma smörgåsar.
Vi hinner även titta en stund på några andra ekipage innan det är dags för oss att rida.
Tränaren heter METTE LUND LINDBERG och är en otroligt duktig tjej!!
Evelina rider före mig och vi spanarar för att kanske snappa upp någon viktig detalj.
Jag passar även på att prata med de andra och berättar då om vår historia.
Att han bara var min sällskapshäst först som jag sen red in och så småningom köpte.
Jag berättade även hur rädd han är för tex sadeln, borstar och SPÖN!
När jag sen fick gå in på ridbanan så drog jag en repris varpå Mette säger att då ska vi öva på det!!!
Jag blev överbevisad direkt! Man kan stå brevid Frami med ett spö i handen UTAN att han flyger iväg.
Mette satt dessutom upp på honom och visade då att man kan rida honom med spö utan att han blir panikrädd.
Han var väldigt spänd på banan och hon visade då hur jag skulle få honom att sluta gå emot och iställt ge efter och slappna av.
Kan jag det här egentligen?? JAAAAAA, klart jag kan men jag har inte använt mina gamla kunskaper.
Jag har bara tyckt synd om lilla rädda Frami och förstärkt allt det där som han varit osäker på.
Till ridpass nr 2 slängde jag på sadeln och han överlevde.
Jag satt upp med spöet och fick loss många spänningar plus handbromsen.
Vi fick beröm och blev nästan lite malliga, ha ha.
Efter ridningen fick vi en hejdundrande middag.
Till det dracks det vin!
Lite senare fick vi efterrätt och så småningom hamnade vi utomhus med mer vin!
Alltså!! Snacka om lyxig ridkurs.
Vi sov hela natten som stockar och vaknade sen nästa dag med ny energi.
Fantastisk frukost och trots de kalla skånevindarna så satt vi sedan ute för att titta på de som red före oss.
Tina som driver Axbrogård tillsammans med sin man var en av dem som red tidigt.
Vi fick se Anki och hennes feminina lilla sto.
Å sen red även Camilla som här på bilden har fått Mette att sitta upp på hennes fina fux.
Jag hann till o med ta en liten fotograferingsrunda innan det var vår tid att rida.
Utestallet
Rundcorallen med en socka i!
Gästhuset där vi sov
Stallet
Till slut var det då ängligen vår tur.
Jag gjorde Frami klar och vi gick mot ridbanan.
Getterna var nyfikna men Frami brydde sig föga.
Tänk om Walle varit med, jag minns hur han reagerade första gången han såg getter!!
Det var väldigt intressant att se de olika hästarna.
Jag kan inte säga att jag förstår mer eller känner mig klokare.
Vi spanar på Evelina innan vi får komma in på banan.
Sista passet gick alldeldes lysande bra! Han gick framåt på ett helt annat sätt.
Var inte alls så spänd och bjöd på en riktigt bra tölt.
Nu får vi jobba vidare på det här och hoppas att vi kan komma iväg på fler trevliga helgkurser.
I alla fall så har vi en CR-kurs i juni att se fram emot.
Trött Frami väntar på att få åka hem.
Han stod förresten still på vägen hem, skrapade någon gång med hovarna men annars så sov han nästan hela vägen.
Gissa om den skrikande Walle blev glad när vi dök upp hemma på gårdsplanen?