Direktlänk till inlägg 26 augusti 2012
Bläk va jag var nervös igår!
Ha ha, ja.... jag vet inte varför jag blir så dödligt fjantig nu!
Så klart fick jag stressa på morgonen för att hinna iväg i tid.
Malin o Bella väntade i stallet och dom var i alla fall lugna.
Jag flätade manen medans Malin putsade. På med vita fina lindor och på det transportskydd.
Hon klev upp i släpet och vi körde ner till ridbanan nere i byn.
Vi provlyssnade musiken och båda satt med gåshud och det var inte så långt till snyftet.
Otroligt va musik kan påverka. Vi hade valt Circle Of Life med Elton John.
Väl framme hittade vi en bra parkering bakom Walleverken.
Det var galet mycket folk och hästar i rörelse! Oj tänkte jag, hur ska detta gå?
Lastade ut Bella som fortfarande var lugn.
Jag knatade bort med musiken till speakern och hann nästan svimma på vägen
Tänkte att jag måste upp i sadeln så jag kan börja andas!
Men frågan var ju bara vart vi skulle vara och värma upp?
De har två banor, en stor och en större
De körde konbanan med vagn på den större banan, sen väntade en cowboy som skulle rida galet fort! På den lilla skulle det vara islands-häst-gångarts-uppvisning och sen på den stora hoppning. Därefter var det vår tur. Jag provade att rida i den mindre till en början. Men oj så farligt allt var. Hon kastade sig för en grön matta som de kastade hästskor på. Hon tvärvände för en presennig och tänkte fly när hon gick förbi loppisborden.
Lyckades i alla fall hålla mig kvar och travade lite på mittvolten. Ja då fick jag inte vara där mer för "sockan" skulle in där. Fick trippa ut bland allt folk för att ta mig in på den stora banan där de byggde hinder och red fram för det.
Jo tack, kan säga att det var en laddad dam jag satt på! Min nervositet var borta för länge sen. Jag kände liksom att en av oss måste vara säker nu, annars går det åt pipsvängen. Hon började lyssna mer och mer på mig och så fort islänningen var klar kunde vi gå tillbaka dit.
Innan allt fungerade fick vi be dom plocka bort hästskokastningen, lassokastningen och en lastpall plus presenning. Sen kunde vi nästan rida runt spåret utan att explodera.
Hon var på tårna men ju mer jag koncentrerade mig så blev hon mer och mer lyhörd och lyssnade på mig.
Ja, emellanåt dansade vi fram och jag kunde inte låta bli att le med hela ansiktet. Det var så kul när allt funkade och hon bara tuffade på som tåget.
Sen var det då vår tur. Speakern presenterade oss och läste upp vad jag hade diktat ihop. Sen visade vi hur man kan värma upp inför en tävlingsklass och därefter var det dags att rida igenom LB:2.
Musiken satte igång men jag missade det och fick hoppa över första halten.... ja, annars hade musiken inte stämt.
Förutom det hade vi inga missar, inget strul, inga tabbar! Hon fullkomligt flöt fram och jag bara njöt. Det och till den musiken dessutom gjorde att det hela kändes helt magiskt
Att det överhuvudet taget gick att genomföra en dressyruppvisning på Bella var det inte många som hade trott, inte för några år sen i alla fall. Nu visade hon upp sin allra vackraste sida och jag fick vara med!
Åh va hon växte när vi var klara och hela publiken klappade i händerna! Hon gillar allt att visa upp sig
Många klappar fick hon å så svävade vi ut på små rosa moln! Duktiga Bella!!
Tyvärr fick jag inte så mycket kort på detta mer än den jag visade igår.
Matte Malin filmade med sin videokamera och otekniska som vi är lyckas vi nog aldrig få in den filmen från bandet till en dator
Hi hi, när vi sen skulle lasta och köra hem upptäckte vi att vi parkerat brevid en märklig transport.
Det är bara i Jämjö man kan beskåda något sådant men vi har ingen aning om vem som fick åka "cabbe"!
Bella valde att åka i Latins Tranesläp!