Alla inlägg under december 2010
Oj... år 2010 blev ett händelserikt år.
Det har varit mycket glädje men även många tårar.
Första början av året gjorde vi framsteg som jag aldrig trodde var möjliga, sen kom vändningen som förändrade allt.
Ett tag såg det mörkt ut, ja vår resa tillsammans höll på att ta slut.
Hur 2011 blir kan nog ingen svara på....
Tack alla som har stöttat oss och trott på oss genom svåra stunder.
Nu fortsätter vi kämpa!!
Hästarna var relativt lugna när vi tog in dem strax innan det blev mörkt. Lamporna lämnades tända och Mix Megapol fick underhålla pållarna en bit in på natten.
Gott Nytt år
För nytillkomna läsare kan jag börja med att berätta att Latin, den ganska lugna och lite lata halvblodsvalacken är rädd för två saker.
Det ena är vildsvin och det andra är nyårssmällare.
Vildsvinen går nog att träna bort, ju fler vi möter ju lugnare blir han.
Värre är det med smällarna. Han är inte bara rädd, det märks att han far riktigt illa av dom, han känner obehag. Tydligen kan hästar och även andra djur bli ljud och ljuskänsliga av en Erlichiainfektion och nyårssmällare är ju en kombination av de båda
Rädslan brukar visa sig i att han blir stimmig, okontaktbar och slutar äta.
Idag var det första dagen han har lämnat hö i boxen.
Trots att det pangades och smälldes runtom i bygden så tog vi ändå en promenad i kylan. Vid vår sida hade vi flickvännen Bella plus matte.
Till en början gick det bra, han gick lugnt och kändes lagomt pigg.
Det var på vägen hem som han fick upp tempot och ångan. Det var på snudden att han började trippa, ja några travsteg då och då blev det ju och jag fick ha korta tyglar för att han inte skulle ta närmsta vägen hem genom skogen.
När vi var hemma i stallet igen såg han riktigt skärrad ut! Han var svett och det rök om hans lurviga päls.
Väl inne i stallet såg han lugnare ut.
Inte många dagar kvar nu, sen är smällarna över för den här gången!
Idag behöll jag jackan på HELA TIDEN!
Det blir ju bara kallare för varje dag känns det som.
Latin var laddad! Han ville verkligen hänga med ut på tur. Tänk jag som alltid trott att han är en lat typ som trivs bäst med att lukta på blommorna. Men nu när han ofrivillig vilat så länge märker jag mer och mer att han inte alls trivs med att vila. Han vill jobba och röra på sig precis som alla andra hästar!
Vi tog med oss Bella och skrittade bort till folkets hus. Det var mycket att kika på och en hel del lukter. Tror vi såg/hörde 2 smällare och visst reagerade Latin men han höll sig på marken.
När vi var tillbaka i stallet igen tog det emot att hoppade av på de stelfrusna fötterna, man får nästan känslan av att de ska gå sönder som en porslinstalrik.
Jag ledde in Mr Tiin och tog av tränset. Tvättade bettet och skulle sen spänna upp sadelgjorden. Efter vår snöritt blev det mysiga och goa fårskinnstunneln alldeles blöt. Därför använde jag det inte varken igår eller idag.
Jag trodde inte att sadelgjorden skulle skava nu när han bara skrittar och dessutom inte ens är särskilt tjock längre. Är han rund om magen brukar han lättare få en valk vid gjorden som skaver.
Men han hade fått ett fullt skavsår ändå
Han reagerade inget när jag pillade på det men det ser ju inte trevligt ut. Skumt nog är det alltid vänster sida som blir skavd, aldrig höger...
Det får bli ludd på i morgon och så skulle jag även behöva byta bom i sadeln. Jag köpte ett vidare järn för ett tag sen men eftersom jag inte ridit på länge har jag inte bytt det heller. Nu är det hög tid för han är betydligt bredare över ryggen nu, däremot har lårmusklerna försvunnit.
Nattdax igen... sussa sött!
Latin såg inte ut som han tog någon skada av gårdagens snöpromenad.
Lika bra att låta honom röra på sig idag också å vi fick sällskap med oss ut.
Malin och Bella gjorde sig klara för första ritten på ca en månad. Bella har fått vila, dels pga snön (inga snösulor = klampar) och för att hon gått mycket i höst.
Kärleksparet såg så lyckliga ut när de fick gå iväg tillsammans.
Vi valde vägen mot Åby/Byfallet.
När jag mockade hängde jag av mig den varma klumpiga vinterjackan och tog på mig en fleecetröja till över den andra. Glömde väl bort att byta tillbaka till jackan och red iväg med bara dubbla fleecetröjor i -10 grader. Det gick väl an när vi skrittade mellan husen, men sen över åkrarna..... burr, då var det inte så varmt längre.
Hästarna hade inget emot kylan, de var bara glada att få komma ut!
Jag däremot får nog krypa ner under duntäcket nu så jag får upp kroppstempen lite
(bild från Sälen 2008, inte Blekinge )